Kristologi är den gren av kristen teologi som fokuserar på studiet av Jesus Kristus – hans natur, person och roll i frälsningen. Den försöker besvara viktiga frågor om vem Jesus är, vad hans relation till Gud Fadern är och hur hans gudomlighet och mänsklighet samexisterar.
Aspekter av kristologi
1. Kristi person
Gudomlighet: Kristus är helt och fullt Gud (Joh 1:1, Kol 2:9).
Mänsklighet: Kristus är helt och hållet människa (Filipperbrevet 2:7-8, Hebreerbrevet 2:14).
Hypostatisk förening: Läran att Jesus är både helt gudomlig och helt mänsklig i en person.
Kristi preexistens: Tron att Kristus existerade före sin inkarnation (Joh 8:58).
2. Kristi verk
Inkarnationen: Guds Son tog på sig mänskligt kött (Joh 1:14).
Försoning: Kristi död på korset som ett offer för synd (Romarbrevet 3:25, 1 Petrus 2:24).
Uppståndelse: Kristi seger över döden, som bekräftar hans gudomliga natur och löftet om evigt liv (1 Kor 15:17).
Kristi himmelsfärd och förbön: Kristus steg upp till himlen och ber för de troende (Hebreerbrevet 7:25).
3. Kristologiska irrläror (Utmaningar mot ortodox tro)
Arianism: Lärde ut att Jesus var skapad och inte helt gudomlig.
Nestorianism: Lärde ut att Jesus hade två separata personer (en gudomlig, en människa).
Monofysitism: Lärde ut att Jesus bara hade en natur, antingen gudomlig eller en blandning av gudomlig och mänsklig.
Doketism: Påstod att Jesus bara verkade vara mänsklig.
4. Kristus i olika traditioner
Katolska och ortodoxa: Betonar de historiska koncilierna (Nicea, Chalcedon) och sakramenten.
Protestantiska: Fokuserar på Kristi försoningsverk och personlig tro på honom.
Befrielseteologi: Ser Kristus som en befriare av de förtryckta.
Videon diskuterar skillnaderna i språk och begrepp mellan aposteln Johannes och Paulus angående Jesu preexistens, och argumenterar för att Johannes termer ofta misstolkas. Den betonar att Paulus skrifter ofta hänvisar till Jesus som ”Kristus” utan att likställa honom med Gud, vilket belyser en skillnad mellan Jesus och Gud i Paulus teologi. Talaren noterar att Paulus använder termen ”Kristus” ungefär 350 till 375 gånger, främst med hänvisning till Jesus, och aldrig antyder att Jesus är Gud. Videon antyder att Paulus förståelse av Kristus och Gud är hierarkisk, där Gud är den som gjorde Jesus till Herren.Samtalet avslutas med ett fokus på relationen mellan Gud och Jesus, med betoning på att Paulus ser dem som distinkta enheter snarare än att blanda ihop deras identiteter.
Fördjupning avseende Kristus är helt och fullt Gud (Joh 1:1, Kol 2:9)
Johannesevangeliet 1:1 (KJV) säger att ”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud.” Denna vers speglar 1 Mosebok 1:1 (”I begynnelsen skapade Gud himlarna och jorden”), vilket antyder att ”Ordet” existerade före skapelsen. Den pekar på Ordets eviga natur – utanför tiden och innan något gjordes.
”Var Ordet”
”Ordet” (grekiska: Logos) syftar på Jesus Kristus (som klargörs i Johannes 1:14). I grekisk filosofi representerar Logos det gudomliga förnuftet eller den princip som styr universum. I judiskt tänkande handlar det om Guds visdom och skaparkraft. Johannes framställer Jesus som det gudomliga Logos, genom vilket allting blev till.
”Och Ordet var hos Gud”
Detta visar på en skillnad inom Gudomen – Jesus (Ordet) stod i relation till Gud Fadern. Den visar på en personlig, intim samexistens.
”Och Ordet var Gud”
Detta förkunnar Ordets fulla gudomlighet. Jesus är inte bara nära Gud; Han är Gud. Han delar samma gudomliga väsen som Fadern.
Teologiska betydelser:
- Bekräftar Jesu gudomlighet: Denna vers är en hörnsten i kristen tro på treenigheten och visar att Jesus är både skild från och ett med Gud.
- Jesus som Skapare: I Johannes 1:3 står det att allt skapades genom honom, vilket förstärker hans roll i skapelsen.
- Uppenbarar Guds självuttryck: Jesus är Guds ultimata uppenbarelse till mänskligheten (Hebreerbrevet 1:1-3).