Konstruktiv teologi är ett modernt tillvägagångssätt för teologisk reflektion som syftar till att
- omtolka
- omformulera
- utvidga traditionella kristna doktriner som svar på samtida frågor, utmaningar och kunskap. Den går längre än att bara försvara tidigare teologiska formuleringar och engagerar sig aktivt i att forma teologin för dagens värld.
Nyckelegenskaper hos konstruktiv teologi
a. Dynamiskt och pågående
Teologin är inte statisk; Den utvecklas i takt med att nya förståelser uppstår från vetenskap, filosofi, historia och kultur.
Den ställer frågan: Hur ska kristen tro förstås idag?
b. Kontextuell och inkluderande
Engagerar sig i olika kulturer, perspektiv och marginaliserade röster.
Tar frågor om kön, ras, etik, ekologi och social rättvisa på allvar.
c. Kritisk och reflekterande
Istället för att bara acceptera doktriner som de är, undersöker konstruktiv teologi kritiskt deras historiska utveckling, bibliska grund och relevans.
Uppmuntrar till en förutsättningslös dialog mellan tro, förnuft och erfarenhet.
d. Tvärvetenskapligt
Hämtar inspiration från filosofi, vetenskap, sociologi och psykologi för att fördjupa den teologiska förståelsen.
Exempel: Att engagera sig i kvantfysik eller AI-etik för att ompröva Guds handlingar i världen.
2. Hur konstruktiv teologi skiljer sig från systematisk teologi
- Organiserar kristen tro i ett sammanhängande system Omtolkar och omformar övertygelser som svar på moderna utmaningar.
- Bygger ofta på etablerade lärosatser (t.ex. treenigheten, försoningen) Ifrågasätter och omprövar lärosatser i ljuset av nya insikter.
- Söker intern konsekvens Betonar dialog med externa discipliner och levda erfarenheter
Försvarar tidigare teologiska formuleringar Engagerar sig i att omformulera teologi för samtida sammanhang.
3. Huvudämnen inom konstruktiv teologi
a. Gud och gudomligt handlande
Hur ska vi förstå Gud i ljuset av vetenskap, lidande och pluralism?
En del konstruktiva teologer omprövar den gudomliga allmakten (t.ex. föreslår processteologin att Guds kraft är övertygande, inte tvingande).
b. Kristologi (Jesus och frälsningen)
Hur talar Jesu liv, död och uppståndelse till moderna kamper (förtryck, klimatkris, AI, etc.)?
En del tänker att frälsning inte bara handlar om himmel och, utan om helande, rättvisa och helhet i den här världen.
c. Kyrkan och samhället
Vad innebär det att vara Kristi kropp i en digital, globaliserad värld?
Hur engagerar sig kyrkor i frågor som rasism, HBTQ+-inkludering och miljöetik?
d. Eskatologi (framtid och hopp)
Handlar det kristna hoppet om ett liv efter detta, eller om att förändra världen nu?
Hur talar teologin till AI, rymdutforskning eller klimatförändringar som en del av mänsklighetens framtid?
4. Framstående konstruktiva teologer
– Jürgen Moltmann – Hoppets, lidandets och eskatologins teologi.
– Paul Tillich – Teologi och existentialism, omdefiniera Gud som ”Varats grund”.
– James Cone – Svart befrielseteologi och social rättvisa.
– Elizabeth Johnson – Feministisk teologi, nytänkande kring Gud och kön.
– John Cobb – Processteologi, Guds interaktion med världen.
5. Varför är konstruktiv teologi viktig?
Hjälper tron att förbli relevant i en föränderlig värld.
Engagerar sig i vetenskap, etik och social rättvisa för att fördjupa teologisk förståelse.
Utmanar skadliga eller föråldrade tolkningar och erbjuder nya perspektiv.
Skapar utrymme för olika röster i teologiska diskussioner.
”En ny syn på Bibeln: Skriftens framtid på SPU. Föreläsningen presenteras av Doug Strong, dekanus vid Teologiska högskolan, som en del av den årliga Walls Lecture-serien, som syftar till att dela med sig av Wesleyansk teologi och vetenskap. Evenemanget hedrar arvet efter Paul T. Walls och involverar bidrag från olika forskare, med betoning på samarbetsinsatser i teologiska diskussioner. Ett centralt tema i föreläsningen är analogin mellan kyrkan och skriften, och utforskar hur denna relation kan påverka kyrklig läsning av Bibeln. Diskussionen refererar till den nicenska trosbekännelsen, särskilt kyrkans attribut att vara en, helig och apostolisk, och tillämpar dessa begrepp på förståelsen av skriften. Vikten av det apostoliska vittnesbördet, som betonas i förordet till Nya testamentets brev i 1 Johannesbrevet, betonas som avgörande för att läsare av evangelierna ska förstå skriftens betydelse.”