Gamla testamentet -

Introduktion till Gamla testamentet

Gamla testamentet fungerar som en grundläggande text för både judendom och kristendom, och innehåller religiösa, historiska och moraliska läror som vördas av troende i dessa religioner. Bibelns Gamla testamente är indelat i flera avsnitt eller kategorier av böcker, var och en med sitt eget distinkta innehåll och teman. Dessa avsnitt är:

Moseböckerna (Torán): Moseböckerna består av de fem första böckerna i Gamla testamentet, som traditionellt tillskrivs Mose. Dessa böcker är Första Mosebok, Andra Mosebok, Tredje Mosebok, Fjärde Mosebok och Femte Mosebok. De innehåller de grundläggande berättelserna om världens skapelse, mänsklighetens tidiga historia och upprättandet av Guds förbund med israeliterna. Fördjupning inom kort

Historiska böcker: De historiska böckerna ger en redogörelse för Israels historia, från erövringen av Kanaan till den babyloniska fångenskapen. Det här avsnittet innehåller böcker som Josua, Domarboken, Rut, 1 och 2 Samuelsboken, 1 och 2 Kungaboken, 1 och 2 Krönikeboken, Esra, Nehemja och Ester.

Visdoms- och poesiböcker: Denna sektion innehåller en samling visdomslitteratur, poetiska böcker och filosofiska skrifter. Anmärkningsvärda böcker i denna kategori inkluderar Job, Psaltaren, Ordspråksboken, Predikaren och Höga Visan (Höga Visan). Fördjupning inom kort

Viktiga profeter: De stora profeterna är fyra böcker i Gamla testamentet som är längre och mer omfattande än de mindre profeterna. De är Jesaja, Jeremia, Hesekiel och Daniel. Dessa böcker innehåller profetior och budskap från dessa framstående profeter. Fördjupning inom kort

Mindre profeter: De mindre profeterna består av tolv kortare profetiska böcker: Hosea, Joel, Amos, Obadja, Jona, Mika, Nahum, Habackuk, Sefanja, Haggaj, Sakarja och Malaki. Dessa böcker innehåller olika profeters budskap och profetior och tar upp olika teman och historiska sammanhang. Fördjupning inom kort

Apokryfiska/Deuterokanoniska böcker: Vissa kristna samfund inkluderar ytterligare böcker i Gamla testamentet, kända som apokryferna eller de deuterokanoniska böckerna. Dessa böcker är inte en del av den judiska kanon. Exempel på detta är Tobit, Judith, Salomos Vishet och Syrak (Ecclesiasticus).

Det är viktigt att notera att arrangemanget och klassificeringen av böcker i Gamla testamentet kan variera något mellan olika kristna samfund och judiska traditioner. Den hebreiska bibeln, känd som Tanak, innehåller inte de deuterokanoniska böckerna, och ordningen på böckerna kan skilja sig från det kristna Gamla testamentet.

Professor Christine Hayes diskuterar den mänskliga civilisationens forntida ursprung och den begränsade kunskap som fanns före betydande arkeologiska upptäckter på 1800- och 1900-talen. Hon lyfter fram betydelsen av det forntida Främre Orienten, inklusive civilisationer som det forntida Egypten och Mesopotamien, och betydelsen av den bördiga halvmånen. Föreläsningen betonar effekterna av arkeologiska fynd, som avslöjade komplexa imperier och kulturer som hade glömts bort över tid. Hayes påpekar att många fraser från Bibeln, som ”öga för öga” och ”de fattiga kommer alltid att vara med dig”, ofta citeras utan att man verkligen förstår vad de betyder. Diskussionen syftar till att klargöra populära missuppfattningar om Bibeln och dess kulturella betydelse, och uppmuntra till en djupare utforskning av dess texter och sammanhang.

Gamla testamentet (GT) är tusentals år gammalt och dess böcker skrivna under en lång period. Forskare uppskattar att de tidigaste delarna går tillbaka till cirka 1400–1200 f.Kr., medan de senaste böckerna skrevs runt 400 f.Kr. Det betyder att Gamla testamentet är mellan 2 400 och 3 400 år gammalt.

Tidsram för Gamla testamentets skrift

Moseböckerna (Torah) – 1400–1200 f.Kr.
- Dessa fem första böcker, som traditionellt tillskrivs Mose, skrevs troligen under tiden för uttåget ur Egypten eller strax efter.
Historiska böcker – 1200–400 f.Kr.
- Josua, Domarboken, Samuel, Kungaboken och Krönikeboken berättar om Israels historia från erövring till exil.
Vishetslitteratur och Psaltaren – 1000–500 f.Kr.
- Ordspråksboken, Psaltaren och Predikaren skrevs under många århundraden, med bidrag från personer som David och Salomo.
Profeter – 800–400 f.Kr.
- Stora profeter (Jesaja, Jeremia, Hesekiel, Daniel) och mindre profeter (Hosea–Malaki) skrev mellan 800–400 f.Kr.

Vid Jesu tid (1:a århundradet e.Kr.) var Gamla testamentet redan fullt skrivet och erkänt i judisk tradition. Dödahavsrullarna (som upptäcktes 1947) bekräftar att Gamla testamentets texter från 200–100 f.Kr. är nästan identiska med det vi har idag.